Meny
Ofta är orsakerna många och komplexa och det är inte alltid möjligt att hitta en specifik orsak till att smärtan uppkommit. Det är sällan nödvändigt med bilddiagnostisk undersökning men ibland remitteras patienter för röntgen eller Magnetkameraundersökning.
Smärta i den nedre delen är mycket vanligt. Ungefär 80% av befolkningen kommer att uppleva besvär med sin ländrygg någon gång i livet. Världshälsoorganisationen (WHO) säger i sin rapport att ryggbesvär är världens största hälsoproblem.
Sök hjälp tidigt. Våra kiropraktorer på Karlstads kiropraktorklinik tar en noggrann sjukdomshistoria, undersöker dig kiropraktiskt, ortopediskt och neurologiskt för att sedan ställa en diagnos och föreslå en behandlingsplan.
Behandlingen varierar beroende på en rad olika faktorer. Den kan bestå av kiropraktiska justeringar, massage, akupunktur, kyla/värme och egen träning. Målet med behandling är att återställa normal funktion och att stimulera kroppens egen läkningsförmåga.
Ryggsmärtor är vanligt. Ungefär 80% av befolkningen kommer att uppleva besvär med sin ländrygg någon gång i livet. Världshälsoorganisationen (WHO) säger i sin rapport att ryggbesvär är världens största hälsoproblem.
Ryggsmärtor kan komma akut eller gradvis. Inte alltid helt enkelt att säga varför. Ibland kan man uppleva ryggsmärtor i samband med nåt lyft, kanske snöskottning, eller om man faller och slår sig.
Andra bidragande faktorer kan vara mycket stress, minskad fysisk aktivitet och mycket sittande. Ibland hittar man ingen orsak, man bara får ont ändå. De flesta som får ont i ryggen svarar väldigt bra på kiropraktisk behandling och har en god prognos.
Våra kiropraktorer på Karlstads kiropraktorklinik tar en noggrann sjukdomshistoria, undersöker dig kiropraktiskt, ortopediskt och neurologiskt för att sedan ställa en diagnos och föreslå en behandlingsplan. Vid behov remitterar vi till röntgen eller MR-undersökning för att få mer information.
Behandlingen består av kiropraktiska justeringar, mobilisering, triggerpunktterapi, stretch, kyla/värme och egen träning, inte minst. Justeringarna återställer normalfunktionen i ryggen och i nervsystemet vilket bidrar till att kroppens egna läkningsförmåga stärks. Forskning visar att förebyggande kiropraktisk behandling har god effekt för att långsiktigt må bra i ryggen.
Mellan kotorna sitter diskarna, eller mellankotsskivorna som de också kallas. Diskarna består av en broskliknande struktur var främsta uppgift är att agera som stötdämpare i ryggraden. Diskbråck är en relativt vanlig orsak till smärta i ländryggen där disken orsakar inklämning på nerverna som löper ut ur ryggraden. I studier har man konstaterat att upp till var tredje symptomfri person kan ha en buktande disk någonstans i kotpelaren.
Symptombilden kan variera men de flesta har ont längst ned i ländryggen och ofta, men inte alltid, utstrålning med smärta ned i ett av benen, så kallad ischias. I vissa fall kan det stråla smärta i båda benen om man har ett brett buktade diskbråck. Domning och stickning i benet kan också förekomma. Det gör ofta ont om man sitter ned eller ska böja på ryggen framåt och exempelvis knyta skorna och många känner sig bättre om man står eller går.
Morgonen brukar var extra jobbig och ibland kan det påverka nattsömnen, framför allt vid vridningar av ryggen i sängen.
Kiropraktisk behandling går ut på att återställa normal funktion kring diskbråcket samt avlasta disken så att läkningen går snabbare. När smärtan har börjat klingat av så får patienter en rehabiliteringsplan, som endera kan göras själv eller hos oss. Ofta används Red Cord för att träna upp stabilitet och styrka i ryggen. Ibland används också akupunktur och massage i kombination med kiropraktisk behandling.
Prognosen är ofta väldigt bra och de flesta blir bättre inom loppet av 3–6 månader. Läkningstiden på en diskskada brukar ta upp till ett år. Om vi ser att det är nödvändigt skickas patienter på magnetkameraundersökning för att bekräfta diagnosen eller att utesluta andra orsaker till smärtan. Ungefär 5 procent behöver genomgå operation för diskbråck.
Stenos betyder förträngning kring eller inuti ryggraden. Detta drabbar oftast de som är över 60 år och det är ovanligt bland de som är under 50 år. Orsakerna till förträngningen kan vara många, det kan vara artros, platta diskar eller förtjockningar av ligament som gör att det blir trångt för nerverna som löper ut ur ryggraden.
Oftast har dessa patienter mycket symptom i benen som kan kännas tunga, balansen kan påverkas och domningar är ibland förekommande i benen.
Det kan ibland vara problematiskt att gå längre sträckor och man kan ofta behöva sätta sig, då brukar symtomen lindras ganska omgående.
Det kan vara jobbigt att stå stilla i exempelvis en kö eller att gå sakta. Många med spinal stenos har också ofta en lätt framåtlutad gång.
Det är inte alltid dessa patienter har så mycket ryggsmärta utan det symptom som dominerar är ofta bensymptom. Däremot brukar många ha en historik med mycket ryggsmärta tidigare i livet med exempelvis återkommande ryggskott.
Prognosen varierar beroende på orsaken till trängseln. Ofta hjälper kiropraktiska justeringar för att återställa funktionen i ryggraden, släppa på trycket på nerverna som hamnat kläm, som i slutändan gör att symptomen minskas och man kan fungera bättre i vardagen.
I tillägg till kiropraktisk behandling ges ofta en rehabiliteringsplan med en blandning av rörelseträning och stabilitetsträning.
Ibland kombineras kiropraktiska justeringar med massage, Red cord eller akupunktur för att lindra besvären.
